Kognitiv nedsättning hos äldre: vanliga tecken och bemötande
- 29 juni
- 4 min läsning
Kognitiv nedsättning påverkar mer än minnet.
När vi hör begreppet kognitiv nedsättning tänker många direkt på minnesproblem. Men kognition omfattar betydligt mer än så. Förmågan att planera, förstå instruktioner, orientera sig, fatta beslut och tolka sin omgivning kan också påverkas.
För vård- och omsorgspersonal innebär det att ett beteende som först kan uppfattas som motstånd eller ovilja ofta har en helt annan förklaring. Personen kanske inte har förstått vad som händer, känner sig stressad eller har svårt att tolka situationen.
Ett gott bemötande börjar därför med förståelse.
Vad innebär kognitiv nedsättning?
Kognitiv nedsättning innebär att en eller flera av hjärnans funktioner fungerar sämre än tidigare.
Det kan bland annat påverka:
Minnet
Koncentrationen
Uppmärksamheten
Språket
Problemlösningsförmågan
Orienteringsförmågan
Förmågan att planera och genomföra aktiviteter
Orsakerna kan vara många. Demenssjukdom är en av dem, men även stroke, Parkinsons sjukdom, hjärnskador och andra neurologiska tillstånd kan påverka den kognitiva förmågan.
Vanliga tecken hos äldre
Alla personer upplever inte samma symtom, men vanliga tecken kan vara:
Svårt att komma ihåg ny information.
Upprepar samma frågor.
Blir lätt stressad när flera saker händer samtidigt.
Har svårt att hitta ord.
Tappar orienteringen i tid eller rum.
Behöver längre tid för att förstå information.
Får svårare att planera vardagliga aktiviteter.
Det är viktigt att komma ihåg att symtomen kan variera från dag till dag och påverkas av exempelvis trötthet, oro eller sjukdom.
Hur påverkar det bemötandet?
Det är här många missförstånd uppstår. En person som inte svarar på en fråga kanske inte ignorerar dig. En person som blir arg kanske egentligen känner sig förvirrad. En person som vägrar ta emot hjälp kanske inte förstår varför hjälpen behövs.
När personalen tolkar beteendet utifrån personens förutsättningar blir det ofta lättare att välja rätt bemötande.
Fem tips för ett bättre bemötande
Anpassa tempot
En person med kognitiv nedsättning kan behöva längre tid för att bearbeta information och förstå vad som händer. Om du ställer flera frågor i snabb följd eller byter ämne innan personen hunnit svara kan det skapa stress och osäkerhet. Försök istället att tala lugnt, ge tid för eftertanke och låt personen svara i sin egen takt.
Ge en instruktion i taget
Det som känns självklart för dig kan upplevas som överväldigande för någon med nedsatt kognitiv förmåga. Istället för att ge flera instruktioner samtidigt, dela upp dem i mindre steg. Ett lugnt och tydligt förhållningssätt gör det lättare för personen att följa med och minskar risken för missförstånd.
Anpassa kommunikationen
Använd ett enkelt och tydligt språk, undvik långa förklaringar och kontrollera att budskapet har gått fram. Det handlar inte om att prata “barnsligt”, utan om att göra informationen lättare att ta till sig. Även kroppsspråk, ögonkontakt och ett lugnt tonfall spelar stor roll för hur kommunikationen upplevs.
Försök förstå känslan bakom beteendet
Ett utåtagerande eller avvisande beteende har ofta en bakomliggande orsak. Personen kan vara rädd, förvirrad, känna sig stressad eller inte förstå situationen. Innan du försöker rätta beteendet kan det därför vara värdefullt att ställa sig frågan: Vad kan personen uppleva just nu? Ett empatiskt bemötande kan många gånger förebygga att situationen eskalerar.
Skapa trygghet genom igenkänning och förutsägbarhet
Många personer med kognitiv nedsättning känner sig tryggare när vardagen är förutsägbar. Återkommande rutiner, lugna miljöer och ett konsekvent bemötande kan minska oro och göra det lättare att orientera sig i vardagen. Små förändringar kan upplevas som stora om personen har svårt att tolka sin omgivning, vilket gör kontinuitet extra viktig.
Kunskap räcker inte alltid
De flesta utbildningar beskriver vad kognitiv nedsättning är. Det är viktigt, men det är inte alltid tillräckligt för att förändra bemötandet. Att verkligen förstå hur en situation kan upplevas av personen bakom diagnosen kräver ofta mer än teori.
Därför använder kommuner ViroteaED
ViroteaED använder Virtual Reality för att ge deltagaren möjlighet att uppleva vårdsituationer ur omsorgstagarens perspektiv. Syftet är inte att ersätta traditionell utbildning, utan att komplettera den med upplevelser som skapar reflektion och diskussion i arbetsgruppen.
När personalen får uppleva hur en situation kan kännas för en person med kognitiv nedsättning blir det ofta lättare att förstå varför bemötandet spelar så stor roll.
Det är också därför kommuner runt om i Sverige använder ViroteaED som stöd i introduktion och kompetensutveckling inom äldreomsorg och LSS.
Sammanfattning
Kognitiv nedsättning påverkar betydligt mer än minnet. För vård- och omsorgspersonal handlar ett gott bemötande om att förstå hur nedsättningen påverkar personens vardag och anpassa kommunikationen därefter.
Kunskap är en viktig grund, men förståelse skapas ofta genom reflektion och upplevelse. Därför väljer allt fler verksamheter att kombinera traditionell utbildning med upplevelsebaserat lärande genom ViroteaED.
Vanliga frågor om kognitiv nedsättning hos äldre
Vad är kognitiv nedsättning?
Kognitiv nedsättning innebär att en eller flera av hjärnans funktioner fungerar sämre än tidigare. Det kan påverka bland annat minne, koncentration, språk, orienteringsförmåga och problemlösning. Orsakerna kan vara många, exempelvis demenssjukdom, stroke eller andra neurologiska sjukdomar.
Är kognitiv nedsättning samma sak som demens?
Nej. Demens är en av flera möjliga orsaker till kognitiv nedsättning, men alla personer med kognitiv nedsättning har inte en demenssjukdom. Nedsättningen kan vara tillfällig eller bero på andra medicinska tillstånd. Därför är det viktigt att inte dra förhastade slutsatser om orsaken.
Hur bemöter man en person med kognitiv nedsättning?
Ett gott bemötande handlar om att anpassa kommunikationen efter personens förutsättningar. Tala lugnt, ge en instruktion i taget, använd ett tydligt språk och ge personen tid att bearbeta information. Försök också förstå vad som ligger bakom ett beteende istället för att enbart reagera på själva beteendet.
Vilka är de vanligaste tecken på kognitiv nedsättning hos äldre?
Vanliga tecken är att personen glömmer ny information, har svårt att orientera sig, upprepar samma frågor, tappar ord eller behöver längre tid för att förstå instruktioner. Symtomen kan variera mellan olika personer och förändras över tid.
Hur kan vårdpersonal utveckla sitt bemötande vid kognitiv nedsättning?
Kunskap om kognitiv nedsättning är en viktig grund, men ett gott bemötande utvecklas också genom reflektion och praktisk träning. Många verksamheter kombinerar därför traditionell utbildning med upplevelsebaserat lärande, där personalen får möjlighet att förstå situationer ur omsorgstagarens perspektiv och diskutera bemötandet tillsammans. Läs mer här.
Kommentarer