Så blir utbildningsverktyget en del av vardagen: 5 misstag som stoppar implementeringen
Att köpa in ett utbildningsverktyg är enkelt. Den verkliga utmaningen är att få det att användas regelbundet och skapa värde över tid.
Det gäller även ViroteaED. VR-upplevelsen kan väcka starka insikter och skapa värdefulla samtal, men tekniken åstadkommer ingen förändring på egen hand. För att lärandet ska nå hela vägen ut i verksamheten behövs förankring, ansvar, reflektion, repetition och uppföljning.
Här går vi igenom fem vanliga misstag, och hur ni kan ge ViroteaED rätt förutsättningar att bli en levande del av kompetensutvecklingen.
Misstag 1: Medarbetarna förstår inte varför verktyget införs
Det är svårt att skapa engagemang kring en utbildningsinsats om den uppfattas som ännu en uppgift som ledningen har lagt till.
Förankring handlar därför inte bara om att informera om att ett nytt verktyg har köpts in. Medarbetarna behöver förstå vilket problem det ska hjälpa verksamheten att lösa.
Ska utbildningen stärka bemötandet? Skapa en tryggare introduktion för nyanställda? Förbättra kommunikationen? Ge arbetsgruppen ett gemensamt sätt att diskutera svåra situationer?
Gör så här i stället:
Börja med behovet och målet, inte tekniken. Beskriv vad ni vill förändra och varför det spelar roll för både medarbetare och omsorgstagare. Chefer och andra nyckelpersoner behöver också visa att insatsen är prioriterad genom att själva delta, fråga efter erfarenheter och följa upp arbetet.
Misstag 2: Ingen har ett tydlig ansvar
När alla förväntas ansvara för något blir resultatet ofta att ingen gör det.
Ett utbildningsverktyg behöver en person som ser till att det används. Det kan vara en chef, utbildningssamordnare, metodhandledare, språkombud eller annan utsedd medarbetare.
Den ansvariga behöver inte genomföra all utbildning själv. Uppdraget är framför allt att hålla ihop planeringen och se till att arbetet inte tappar fart.
Gör så här i stället
Utse en huvudansvarig och gärna en ersättare. Gör uppdraget konkret:
planera utbildningstillfällen
boka deltagare och lokaler
säkerställa att utrustning och material fungerar
stötta interna handledare
samla in återkoppling
rapportera hur arbetet utvecklas
Avsätt tid för uppdraget. Ett ansvar utan tid och mandat är sällan ett verkligt ansvar.
Misstag 3: Upplevelsen får tid, men inte reflektionen
Det är lätt att fokusera på själva utbildningsmomentet. Men verkligt lärande uppstår ofta först när deltagarna får sätta ord på vad de upplevt, jämföra perspektiv och koppla insikterna till den egna vardagen.
Om en utbildning avslutas så snart filmen, föreläsningen eller övningen är slut riskerar deltagaren att gå vidare utan att omsätta upplevelsen i praktiken.
Gör så här i stället
Planera reflektionen redan när utbildningstillfället bokas. Använd ett fåtal tydliga frågor:
Vad lade du särskilt märke till?
Hur tror du att personen upplevde situationen?
Känner vi igen detta från vår verksamhet?
Vad skulle vi kunna göra annorlunda?
Vad vill vi prova före nästa uppföljning?
Skapa också utrymme för olika reaktioner. Alla behöver inte tolka en situation på samma sätt för att samtalet ska vara värdefullt.
Misstag 4: Utbildningen genomförs bara en gång
En enstaka utbildningsdag kan väcka tankar och skapa motivation. Men invanda beteenden förändras sällan efter ett enda tillfälle. När det saknas en plan för repetition blir utbildningen lätt ett avslutat projekt i stället för en del av verksamhetens lärande.
Gör så här i stället
Bygg in utbildningen i strukturer som redan finns:
arbetsplatsträffar
planeringsdagar
introduktion av nyanställda och vikarier
handledning
temaveckor
uppföljning efter avvikelser eller utvecklingsområden
Bestäm redan från början när nästa tillfälle ska ske. Repetition behöver inte betyda att exakt samma utbildning görs om. Gruppen kan arbeta med ett nytt scenario, återvända till en tidigare diskussion eller följa upp ett beteende man bestämt sig för att prova.
Misstag 5: Ingen följer upp vad som händer efteråt
Antalet genomförda utbildningar berättar hur många som deltagit, men inte nödvändigtvis vad verksamheten har lärt sig eller förändrat. Utan uppföljning blir det svårt att veta om verktyget används på rätt sätt, vilka hinder som finns och vad som behöver justeras.
Gör så här i stället
Följ upp både användningen och upplevelsen. Det kan göras med några enkla frågor:
Hur många har deltagit?
Vilka arbetsgrupper har ännu inte kommit igång?
Vilka insikter återkommer i samtalen?
Har deltagarna provat något nytt i arbetet?
Vilket stöd behöver handledarna?
När genomförs nästa aktivitet?
Välj några få mått som verksamheten faktiskt kommer att använda. Uppföljningen ska hjälpa er framåt, inte skapa ytterligare administration.
Så kan ViroteaED byggas in i verksamheten
ViroteaED behöver inte bli ytterligare ett separat projekt i en redan pressad organisation. Utbildningen kan integreras i sammanhang som redan finns, exempelvis:
arbetsplatsträffar
planerings- och kompetensutvecklingsdagar
introduktion av nyanställda och vikarier
handledning och reflektionsmöten
temaarbete kring exempelvis demens, autism eller lågaffektivt bemötande
uppföljning av identifierade utvecklingsområden
I Karlskoga kommun används ViroteaED bland annat vid arbetsplatsträffar, planeringsdagar och introduktion av ny personal. Genom att bygga in utbildningen i verksamhetens befintliga strukturer blir den lättare att använda återkommande och mindre beroende av enskilda eldsjälar.
Ni köper inte bara ett utbildningsverktyg
När en verksamhet väljer ViroteaED är målet inte att VR-glasögonen ska användas så många gånger som möjligt. Målet är att skapa nya insikter, bättre samtal och ett förändrat agerande i mötet med omsorgstagaren.
Därför behöver implementeringen vara en del av satsningen från början.
Vill ni diskutera hur ViroteaED kan byggas in i just er verksamhet? Vi hjälper er gärna att ta fram ett upplägg utifrån era mål, målgrupper och befintliga arbetssätt.
Kommentarer