Varför ensamma äldre ofta får sämre matlust och hälsa

jenny75511
för 6 dagar sedan
3 min läsning

Att äta tillsammans är mer än att stilla hungern. För många äldre är måltiden en stund av gemenskap, samtal och närhet. När de istället äter ensamma riskerar både matlust och hälsa att försämras.

"Det är inte maten jag saknar. Det är sällskapet."

Orden från en äldre person som ofta äter ensam fångar kärnan i en fråga som berör många. Måltiden kan vara dagens höjdpunkt, något att se fram emot och ett tillfälle att knyta band. Men för många äldre ser verkligheten annorlunda ut.

Men för många äldre ser verkligheten annorlunda ut. Många äter i tystnad, utan någon att prata med eller dela stunden med. De äter för att de vet att de måste, även om matlusten saknas. Maten har ingen smak, potatisen känns torr, köttet segt och även om grönsakerna äts upp finns känslan av ensamhet kvar.

En ny avhandling från Uppsala universitet visar att äldre som äter ensamma ofta hoppar över måltider, äter mindre varierat och får i sig för lite energi. Den sociala frånvaron vid måltiden påverkar inte bara känslan av välbefinnande utan kan också få direkta konsekvenser för fysisk hälsa. Risken för undernäring ökar och den måltid som borde ge kraft och glädje blir istället en påminnelse om isolering.

Det här är en viktig påminnelse för både anhöriga och personal inom äldreomsorg: måltider för äldre handlar om mer än mat. De är också en del av omsorgen.

En man som äter frukost ensam sittande vid ett bord i köket

Måltiden som social och kulturell gemenskap

Måltiden är en av de mest grundläggande delarna av vardagen men också ett av de starkaste sociala sammanhangen vi har. Runt bordet möts vi, delar erfarenheter och skapar gemenskap. För många äldre är just lunchen eller middagen dagens viktigaste sociala händelse.

Forskning visar att samtal, skratt och gemenskap vid måltider inte bara gör stunden trevligare utan också påverkar aptit, matsmältning och hälsa på ett positivt sätt. När människor äter tillsammans tenderar de att äta både mer varierat och mer näringsrikt.

Livsmedelsverket har i sina vetenskapliga underlag betonat samma sak: måltider för äldre bör ses som en helhetsupplevelse som rymmer både näring, kultur och gemenskap.

När måltiden reduceras till enbart energiintag förlorar den mycket av sitt värde. Studier visar dessutom att äldre som äter i sällskap äter mer och får bättre näringsintag, medan ensamätande ofta upplevs som aptithämmande.

När ensamma äldre tappar matlusten påverkas hälsan

När gemenskapen saknas blir konsekvenserna tydliga. Ensamhet bland äldre vid måltider kan snabbt leda till minskat energiintag, näringsbrist och en känsla av isolering. För många äldre blir det en ond cirkel: brist på sociala kontakter gör att de äter mindre och bristen på energi gör det ännu svårare att orka delta i sociala aktiviteter.

Ingen ska behöva äta ensam varje dag

När vi pratar om framtidens äldreomsorg måste vi också prata om måltidens sociala kraft. När måltiden ses som en helhet med både näring och gemenskap blir den en källa till livskvalitet och en motkraft till ensamhet hos äldre. Forskningen visar att gemenskapen är minst lika viktig som själva maten.

Genom små, medvetna insatser kan vi minska ensamhet bland äldre och ge fler möjlighet att känna gemenskap vid bordet. Ingen ska behöva äta ensam varje dag. Som titeln på boken Never Eat Alone uttrycker: även i andra delar av livet blir stunderna rikare när de delas med andra.

Bemötande gör skillnad

En viktig del i att förebygga ensamhet vid måltider är bemötandet. När anhöriga och personal tar sig tid att sitta ner, lyssna och skapa samtal gör det stor skillnad för den äldre. Det handlar inte bara om att servera mat, utan om att skapa närvaro och trygghet i stunden.

På Virotea arbetar vi med att stärka personalens förmåga till empatiskt bemötande genom ViroteaED. Med rätt verktyg kan vi tillsammans bidra till att fler måltider blir en stund av gemenskap istället för ensamhet.

Källor: